Tittade in hos Damon Rasti och hittade en helt hysterisk film. Den visar vad som skulle hända om möten varit som kommentarerna i en blogg. Lite skrämmande är det, de är mitt i prick. Vad hände med ett civiliserat samhälle?
Du hittar filmen här.
måndag 24 september 2007
lördag 22 september 2007
Alex Schulman sjunger på sista versen
Jag snubblade över Alex Schulmans senaste kolumn inne på Aftonbladet, och den gjorde mig riktigt irriterad.
Alex Schulman har av artikeln att döma aldrig varit inne på en modebloggares sida. Tydligen består hela Sveriges modebloggare av småbrudar, vilket jag finner absurt. Jag läser dagligen modebloggar, och mycket få av dem jag besöker skrivs av personer som är yngre än mig. Jag är 22 och ser definitivt inte mig själv som en småbrud, så gör inte heller min omgivning. Men dessa modebloggare som är äldre än mig är tydligen småbrudar. Hur får du det att gå ihop Alex?
Han fortsätter sedan att orera om hur hemskt det är att många av dem upplever att de "måste ha" ett visst plagg. Är det hemskt att känna att man verkligen vill ha något? Jag trodde det var en del av det som gör oss mänsliga. Alex känner uppenbarligen aldrig att han verkligen vill ha något. Visst kanske han aldrig har fått just den känslan om kläder, men jag antar att han har andra intressen som för mig kanske verkar absurda (bilar, prylar, brudar?). Men jag kan fortfarande acceptera att han kanske innerligt vill ha något utan att jag förstår det. Det är en del av livet, alla har vi olika personligheter och intressen. Men Alex han, det enda han tycker att man verkligen ska få vilja ha, det är de grundläggande behoven som mat och kärlek. Om man ska se vetenskapligt på saken har han fel även där, enligt till exempel Maslows behovshierarki krävs "beautiful imagery or something new and aesthetically pleasing to continue up towards Self-Actualization". Det innebär att för att man ska kunna komma frammåt i sin strävan efter att må bra och utvecklas (nu är vi långt förbi grundbehoven som mat, sömn och husrum) krävs det olika saker som uppfyller ens psykologiska behov.
I resten av texten ägnar han sig åt att beskriva typiskt fjortisspråk och antyder sedan att det används av alla modebloggare. Även detta är mycket lustigt då jag aldrig sett det i någon blogg överhuvud taget. Eller hängder Alex väldigt mycket på Lunarstorm?
Hela kolumnen känns fel och missvisande. Är det så att Alex i bris på annat satsar på att få uppmärksamhet? Det luktar desperation lång väg. Som ett sista desperat försök att hålla sig kvar i gamet kastar han skit på första bästa mål. Det är lite synd, han verkar ha bra flyt och känsla i sitt språk. Synd bara att innehållet är totalt menlöst.
Och Alex, om du läser de här: Jag bjuder på några bra länkar till modebloggare. Du kanske inte förstår deras passion, men förhoppningsvis inser du dina misstag.
Ytligheter, Lina, DanweiStyle, Käthes modeblogg och Englas Showroom.
Alex Schulman har av artikeln att döma aldrig varit inne på en modebloggares sida. Tydligen består hela Sveriges modebloggare av småbrudar, vilket jag finner absurt. Jag läser dagligen modebloggar, och mycket få av dem jag besöker skrivs av personer som är yngre än mig. Jag är 22 och ser definitivt inte mig själv som en småbrud, så gör inte heller min omgivning. Men dessa modebloggare som är äldre än mig är tydligen småbrudar. Hur får du det att gå ihop Alex?
Han fortsätter sedan att orera om hur hemskt det är att många av dem upplever att de "måste ha" ett visst plagg. Är det hemskt att känna att man verkligen vill ha något? Jag trodde det var en del av det som gör oss mänsliga. Alex känner uppenbarligen aldrig att han verkligen vill ha något. Visst kanske han aldrig har fått just den känslan om kläder, men jag antar att han har andra intressen som för mig kanske verkar absurda (bilar, prylar, brudar?). Men jag kan fortfarande acceptera att han kanske innerligt vill ha något utan att jag förstår det. Det är en del av livet, alla har vi olika personligheter och intressen. Men Alex han, det enda han tycker att man verkligen ska få vilja ha, det är de grundläggande behoven som mat och kärlek. Om man ska se vetenskapligt på saken har han fel även där, enligt till exempel Maslows behovshierarki krävs "beautiful imagery or something new and aesthetically pleasing to continue up towards Self-Actualization". Det innebär att för att man ska kunna komma frammåt i sin strävan efter att må bra och utvecklas (nu är vi långt förbi grundbehoven som mat, sömn och husrum) krävs det olika saker som uppfyller ens psykologiska behov.
I resten av texten ägnar han sig åt att beskriva typiskt fjortisspråk och antyder sedan att det används av alla modebloggare. Även detta är mycket lustigt då jag aldrig sett det i någon blogg överhuvud taget. Eller hängder Alex väldigt mycket på Lunarstorm?
Hela kolumnen känns fel och missvisande. Är det så att Alex i bris på annat satsar på att få uppmärksamhet? Det luktar desperation lång väg. Som ett sista desperat försök att hålla sig kvar i gamet kastar han skit på första bästa mål. Det är lite synd, han verkar ha bra flyt och känsla i sitt språk. Synd bara att innehållet är totalt menlöst.
Och Alex, om du läser de här: Jag bjuder på några bra länkar till modebloggare. Du kanske inte förstår deras passion, men förhoppningsvis inser du dina misstag.
Ytligheter, Lina, DanweiStyle, Käthes modeblogg och Englas Showroom.
söndag 9 september 2007
Slitz och verkligheten
Jag har en lillebror. Helst skulle jag vilja att han alltid var liten och okorrumperad, att han alltid var liten och söt. Tyvärr går inte det, och han har vuxit upp till en musklig macho-kille i märkeskläder, numera även med teknologmössa.
Min lillebror vet inte vad ett Tupperware-party* är. Han tror att det är en träff för unga tjejer där man testar dildos (inte tittar och klämmer på som inför ett köp, utan verkligen använder). Vart ifrån har han fått det? Jo, Slitz.
I somras bodde jag hemma hos mina föräldrar. Så gjorde även han. Någon gång i början av sommaren hittade jag denna på hallgolvet. Jag är en nyfiken människa, och jag har aldrig tittat i Slitz tidigare, så jag bläddrade lite grann.
Någonstans i slutet av tidningen hittade jag det där om Tupperware-partyn. En historia som sades vara inskickad av en tjej beskrev hur hon varit på ett party av detta slag med sina vänninor. De hade där prövat dildos, både på sig själva och varandra. Både den texten och de flesta andra "inskickade" texterna vimlade av felaktigheter. Hela sättet allt var skrivet på tydde dessutom på att det var skrivet av män, för män. Det här känns verkligen som hyckleri. Varför ha med den här typen av "insändare" i en tidning om det bara är redaktionen eller utomstående män som skriver? Varför inte kontrollera fakta? (Visst, jag har ingen aning om hur det funkar i tidningar för kvinnor, kanske är det samma hyckleri där. Men aldrig på långa vägar så genomskinligt som i Slitz)
På en annan sida kunde man läsa om en tjej som vek ut sig som hämnd. Hon hade varit tillsammans med en kille, men när han skulle säsongsarbeta dumpade hon honom självklart. (Självklart? Jag hade aldrig dumpat en kille för något sådant...) Nu skulle hon i alla fall irritera honom genom att visa hur het hon var, nästan naken och superretuscherad. I artikeln trycktes det tydligt på hur blåst exet var som skulle säsongsarbeta, för hur kunde han göra det när hon var så het? Vadå, så man har inte rätt att tillfälligt arbeta på annan ort om man är i ett förhållande och partnern är sexig? Har inte killar (och för den delen tjejer) rätt att göra så? (Jag trodde Slitz var en tidning för män?) Vad hände med att utvecklas som person och jobba för att nå sina drömmar? Och om tjejen nu gjorde helt rätt, vilket framhölls i artikeln, vad hände då med killars trygghet i ett förhållande? Ska killar behöva riskera att bli dumpade om de inte följer sin heta tjejs minsta vink?
Jag roade mig även med att räkna hur många tjejer som inte hade opererat brösten. Resultatet blev 2, i en tidning där det fanns minst en halvnaken/naken tjej per uppslag. Är det verkligen realistiskt? Och varför så många tjejer? Jag trodde Slitz var en herrtidning, borde de inte visa inspirerande bilder på män som har talang eller på andra sätt utmärker sig? Och denna extrema retusch, är det inte trevligare med något som faktiskt ser ut som en riktig människa?
En annan intressant sak är att i varje artikel där de pratat med en tjej på ett eller annat vis lyckas få fram att hon är "stygg". Var kom det ifrån? Jag tror knappast att alla tjejer de intervjuat har exakt samma egenskaper. Och när blev det relevant vad man tänder på i sängen? Snacka om att förminska tjejerna till sexobjekt vars huvudsakliga syfte är att vara lättklädda och stygga. Vad hände med inspirerande, framgångsrika (påklädda!) kvinnor?
Jag bara väntar på vad som kommer att hända med Slitz manliga läsare i framtiden. Kommer de ens att klara av att leva i ett riktigt samhälle med riktiga flickvänner och riktiga kvinnliga bekanta (med icke-sexuella relationer)? De lär få sin första verklighetschock när de inser att deras mammor går på Tupperware-partyn.
* Ett Tupperware-party är en demonstration av produkter från Tupperware. Produkterna består av olika typer av köksredskap i plast, främst burkar. Partyt går ut på att man visar produkterna och låter kunderna själva använda dem. Läs mer på deras egen hemsida om demonstration eller på Wikipedia.
Min lillebror vet inte vad ett Tupperware-party* är. Han tror att det är en träff för unga tjejer där man testar dildos (inte tittar och klämmer på som inför ett köp, utan verkligen använder). Vart ifrån har han fått det? Jo, Slitz.
I somras bodde jag hemma hos mina föräldrar. Så gjorde även han. Någon gång i början av sommaren hittade jag denna på hallgolvet. Jag är en nyfiken människa, och jag har aldrig tittat i Slitz tidigare, så jag bläddrade lite grann.
Någonstans i slutet av tidningen hittade jag det där om Tupperware-partyn. En historia som sades vara inskickad av en tjej beskrev hur hon varit på ett party av detta slag med sina vänninor. De hade där prövat dildos, både på sig själva och varandra. Både den texten och de flesta andra "inskickade" texterna vimlade av felaktigheter. Hela sättet allt var skrivet på tydde dessutom på att det var skrivet av män, för män. Det här känns verkligen som hyckleri. Varför ha med den här typen av "insändare" i en tidning om det bara är redaktionen eller utomstående män som skriver? Varför inte kontrollera fakta? (Visst, jag har ingen aning om hur det funkar i tidningar för kvinnor, kanske är det samma hyckleri där. Men aldrig på långa vägar så genomskinligt som i Slitz)
På en annan sida kunde man läsa om en tjej som vek ut sig som hämnd. Hon hade varit tillsammans med en kille, men när han skulle säsongsarbeta dumpade hon honom självklart. (Självklart? Jag hade aldrig dumpat en kille för något sådant...) Nu skulle hon i alla fall irritera honom genom att visa hur het hon var, nästan naken och superretuscherad. I artikeln trycktes det tydligt på hur blåst exet var som skulle säsongsarbeta, för hur kunde han göra det när hon var så het? Vadå, så man har inte rätt att tillfälligt arbeta på annan ort om man är i ett förhållande och partnern är sexig? Har inte killar (och för den delen tjejer) rätt att göra så? (Jag trodde Slitz var en tidning för män?) Vad hände med att utvecklas som person och jobba för att nå sina drömmar? Och om tjejen nu gjorde helt rätt, vilket framhölls i artikeln, vad hände då med killars trygghet i ett förhållande? Ska killar behöva riskera att bli dumpade om de inte följer sin heta tjejs minsta vink?
Jag roade mig även med att räkna hur många tjejer som inte hade opererat brösten. Resultatet blev 2, i en tidning där det fanns minst en halvnaken/naken tjej per uppslag. Är det verkligen realistiskt? Och varför så många tjejer? Jag trodde Slitz var en herrtidning, borde de inte visa inspirerande bilder på män som har talang eller på andra sätt utmärker sig? Och denna extrema retusch, är det inte trevligare med något som faktiskt ser ut som en riktig människa?
En annan intressant sak är att i varje artikel där de pratat med en tjej på ett eller annat vis lyckas få fram att hon är "stygg". Var kom det ifrån? Jag tror knappast att alla tjejer de intervjuat har exakt samma egenskaper. Och när blev det relevant vad man tänder på i sängen? Snacka om att förminska tjejerna till sexobjekt vars huvudsakliga syfte är att vara lättklädda och stygga. Vad hände med inspirerande, framgångsrika (påklädda!) kvinnor?
Jag bara väntar på vad som kommer att hända med Slitz manliga läsare i framtiden. Kommer de ens att klara av att leva i ett riktigt samhälle med riktiga flickvänner och riktiga kvinnliga bekanta (med icke-sexuella relationer)? De lär få sin första verklighetschock när de inser att deras mammor går på Tupperware-partyn.
* Ett Tupperware-party är en demonstration av produkter från Tupperware. Produkterna består av olika typer av köksredskap i plast, främst burkar. Partyt går ut på att man visar produkterna och låter kunderna själva använda dem. Läs mer på deras egen hemsida om demonstration eller på Wikipedia.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
